Pajo,
hälleforshundens stamfader (sid 1/4)
Brev
från Per Ferm, HasselaHassela
den 12 dec.
1988
1930
föds i skogsbyn Styggberg, på gränsen mellan Medelpad
och Hälsingland , en hundvalp som skulle få namnet
Pajo. Pajo blev senare den hund som har kommit att räknas
som Hälleforshundarnas stamfader. Första ägare
till Pajo blev en 18-årig yngling vid namn Per Ferm och
vi får nu möjligheten att läsa Pers egen berättelse
om de första åren med hunden Pajo.Som förste ägare
till stamfadern till denna hundras, vill jag här redogöra
om denne hunds härkomst och uppväxt, fram till dess
han såldes ner till Hällefors.
Att hunden såldes från Hassela i norra Hälsingland,
av en Petrus Hasselblad, det har stått att läsa i flera
jakttidningar. Och det är alldeles rätt och riktigt,
m en han var endast en förmedlare av försäljningen.
Den som ägde Pajo, som hunden hette, var undertecknad, Per
Ferm och jag bor fortfarande kvar i Hassela. Vid den tiden jag
ägde Pajo bodde jag i en liten skogsby som hette Styggberg,
i västra delen av Hassela. När man så att säga
är uppväxt i skogen, väcktes jaktintresset redan
innan man slutat den sexåriga skolan.
Vid den tiden fanns i vårt hem en hund av blandras. En korsning
mellan en gråhund och en stövartik. Vid den tiden var
det ej vanligt att man höll sig till rasrena hundar. Åtminstone
var det ej vanligt i dessa trakter. För denna hund, som för
övrigt hette Ture, sköt vi mycket hare. Men han drev
även räv och var även en god fågelhund. Han
skällde även älg, men någon sådan fälldes
ej för honom, så vitt jag vet. Modern till Pajo ägdes
av några till mig jämnåriga pojkar i en grannby.
Hon användes som ekorrhund, vilket var en vanlig och lönande
jakt på den tiden. Det var en helvit tik av spetstyp. Rasen
vet jag ej, troligen var även hon av blandras. Tiken ifråga
blev nu parad med vår halvstövare och det blev fyra
valpar i kullen. Jag skulle få välja en valp och det
blev just Pajo.
Pajo 1939
forts....
