Årets
årsmöte gick av stapeln den 29:e maj, detta
med anledning av att vi numera enligt våra nya stadgar
ska ha våra årsmöten på våren.
Platsen för årets årsmöte var Boliden
där älghundklubben anordnade utställning.
14 Hälleforshundar var på plats i utställningsringen,
vinnare för dagen blev unghunden Björne, ägare
Bodil och Inge Darnemo, Luleå, tätt följd
av unghundstiken Per-Micks Vifslan, ägare Kenneth
Lundmark, Boliden
Klockan
13.00 startade årsmötet, 26 medlemmar hade
slutit upp. Styrelsen omvaldes, i valberedningen avgick
Tomas Kärrman som ersattes av Rickard Gradin. Nytt
för i år var att två revisorsuppleanter
skulle väljas, till detta valdes Rickard Grandin
samt Anders Linder. Styrelsens verksamhetsplan, årsbokslut
samt rambudgetförslag upplästes och godkändes.
Leif
Gulin redogjorde för avelsarbetet:
Vi måste i klubben ha ett gemensamt mål med
avelsarbetet. Målet med avelsarbetet är att
se till att rasen utvecklas och överlever. Av denna
anledning måste vi vara benhårda i de saker
som påverkar rasens framtid. Vi styr inte själva
på samma sätt idag då vi tillhör
SÄK och SKK. Vi måste följa deras spelregler
men vi har samtidigt fått andra möjligheter
genom att tillhöra dessa organisationer. Leif presenterade
RAS, Rasspecifika Avelsstrategier.
Hälleforshundklubbens
RAS beskrevs av Leif i korthet. Sedan april månad
är vi medlemmar i SÄK, vi har lämnat in
och fått vår avelspolicy godkänd av klubben.
Följande saker i avelspolicyn är mycket viktiga:
Ärftlig variation, detta är mycket viktigt framförallt
för en liten ras. Vi måste hålla en låg
inavelskoefficient. Genom att aktivt arbeta för en
bred genetisk variation idag så har rasen möjlighet
att utvecklas och överleva. Får vi för
snäv genetisk variation så kan inte hälleforshunden
överleva som egen ras. Mentala egenskaper, hunden
ska ha bra mentala egenskaper. Hälsostatus, tex HD-status
samt andra ärftliga fel och sjukdomar ska minimeras.
I avelsarbetet är det viktigt att se till att vi
reducerar nedärvningsbara sjukdomar. Funktion, utpräglad
jakthund Denna
avelsstrategi har varit publicerad under längre tid
och inga synpunkter har inkommit, av denna anledning jobbar
vi vidare efter avelspolicyn. Vi ska hela tiden arbeta
för hundens bästa. För att få reda
på om aveln som vi bedriver idag är OK så
måste vi få in rapporter om hur hunden fungerar.
Av denna anledning så har Jörgen Marcusson
skickat ut en unghundsgranskning som vi hoppas att alla
besvarar.
Leif beskrev ett exempel på en genetisk variation
samt dess påverkan på rasen: Om man har en
liten inavelskoefficient i en parning så är
denna parning en bra genetisk lösning, men om man
gör om samma parning en gång till så
tillför man inget nytt till rasen och av denna anledning
så är denna parning mindre bra. Man får
fler valpar som är exakt lika genetiskt och dessa
valpar kan inte paras med varandra. Då det dessutom
blir många hundar med exakt samma genetiska egenskaper
så uppstår problemet att man inte kan nyttja
flertalet av dessa hundar i avelsarbetet. Flertalet hundar
får avelsförbud eftersom samma genetiska material
inte får överanvändas. Oavsett hur bra
hundarna är så kan de genetiskt inte nyttjas
i avel! Det är då bättre att nyttja en
hund som har ett annorlunda genetisk ursprung den andra
parningen. Genom att bredda den genetiska variationen
så kan man dessutom minska risken för nedärvning
av sjukdomar. Risken för nedärvning minskar
ju större genetisk variation man har i aveln. Andra
raser har fått problem på grund av att de
inte har nyttjat sin stora genetiska variation i aveln
utan satsat på matadoravel. Vi har fem år
på oss att se till att vi har en tillräcklig
stor genetisk variation. Även om en hunds ursprung
är okänt eller innehåller andra raser
så kan och ska den nyttjas i aveln om den tillför
något till rasen allt från genetisk variation
till mycket goda jaktegenskaper. För att mönstras
in måste den dessutom se ut som en Hälleforshund.
Om fem år stängs möjligheten att mönstra
in hundar och man ser över om rasen har tillräcklig
genetisk variation för att överleva som egen
ras.
Styrelsen frågade mötet hur vi vill ha våra
träffar i framtiden. Ska vi bestämma ett antal
fasta träffar som är återkommande år
från år så att alla vet att här
kommer flera hälleforshundar att ställas ut
samtidigt som utställningen är besökt av
flera Hälleforshundägare? Mötet tyckte
att det skulle vara positivt med fler hundar på
vissa utställningar.
Årsmötet
avslutades med middag i Boliden